tryckår: 2009
stil
substantiv ~en ~ar
stil·en1typiskt sätt att vara utformad
spec. i fråga om arkitektur, klädedräkt, litteratur, musik, måleri etc.
allmän kulturspråkvet.JFRcohyponymmanér 1
stildragbyggnadsstiljugendstilklädstilmöbelstilkolonner i jonisk stilhon har alltid klätt sig i samma stilhon målade i impressionistisk stil○spec. äv.typiskt sätt att bete sig
vid viss aktivitet
gångstillivsstillöpstildet är inte hans stil att bli svartsjukfesterna gick alltid i samma stil○spec. äv. om sätt att uttrycka sig språkligtkanslistilkåseristiltelegramstil○äv.fint eller riktigt (ibland personligt) sätt att vara eller uppföra sig
JFRcohyponymelegans
stilfullen kvinna med stildet är ingen stil på honomhitta sin stildet är dålig stil att inte stanna och hjälpa till○äv. i en typ av uttryck för att ngt är av liknande slag som ngt annatett förtrollat ställe i stil med Alices Underlandhon sa något i stil med att hon skulle ringa senareen kriminalfilm eller något i den stilenen valkampanj i amerikansk stil○äv. om spec. typ av utförande inom vissa idrotterinom skidåkningen skiljer man numera mellan fri och klassisk stilgamla stilenjulianska kalenderngrekisk-romersk stilen brottningsstil där man får ta grepp om motståndaren bara ovanför höfternai stor stili stor skala eller på ett storslaget sätt
ekipaget red felfritt och vann i stor stil
nya stilenden gregorianska kalendernsedan 1582jfr fornsv. stil ’skrivstift; griffel’; av lat. stil´us ’penna; pinne; skrivstift; skrivsätt; stängel’
2viss enhetlig utformning av bokstäver i alfabet
enl. visst system, spec. för tryckning
bok.JFRcohyponymtypsnitt
stilsortfrakturstilkursivstilspärrad stil○äv. om mera tillfällig el. personlig utformning av bokstäver vid skrivande för handJFRcohyponympiktur
handstilhennes namn var skrivet på kuvertet med stor stilsedan 1587 (i bet. ’handstil’); 1794 i allmännare bet.3skriftligt översättningsprov
ngt åld.pedag.studentstilengelska stilarrätta stilarsedan 1799
