SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
sti`lbildare substantiv ~n äv. vard. stilbildarn, plur. ~, best. plur. stilbildarna stil|­bild·ar·enperson som ger upp­hov till viss stil som många tar efter allmän kultursociol.yrk.han blev stilbildare för en hel generation av saxofonistersedan 1919