SAOL     SO     SAOB  
SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
stilett´ substantiv ~en ~er stil·ett·en●stick­vapen med smal klinga som ofta är dold spec. om vapen vars klinga kan fällas el. skjutas ur skaftet med hjälp av fjäderanordning mil.springstiletthan blev rånad på en bak­gata av några unga män med stilettersedan 1669av ita. stiletto ’dolk; rit­stift’; nära besl. med stil