publicerad: 2021
stiltje
stiltjen
stiltj·en
substantiv
[stil`tje] 
●
total frånvaro av vind särsk. på sjön
segelbåtarna som tidigare haft stiltje begagnade kvällsbrisen för att ta sig hem; det var tillfällig stiltje före åskvädret
○
äv. bildligt
låg aktivitet
det var stiltje på jobbet under mellandagarna
belagt sedan 1784;
av nederländska stilte med samma betydelse; till
1stilla!!
