publicerad: 2021  
penna pennan pennor
penn·an
substantiv
penn`a
1 ett redskap att skriva för hand eller rita med bestående av ett stift, en kula eller dylikt jämte lång­sträckt in­fattning el. skaft
pennfodral; pennskrin; pennställ; blyertspenna; bläckpenna; färgpenna; kulspetspenna; reklampenna; rödpenna
vässa pennan; fatta pennan och börja skriva; har du papper och penna till hands?
○ ofta mer el. mindre bildligt, spec. med tanke på arten el. kvalitén av någons skrivande el. ritande
det är NN som har fört pennan, det märks på stilen; hans penna trollade fram ett vackert landskap; få författare kan leva av sin penna
○ spec. äv. om skrivande person
tidningens främsta pennor
ha en vass penna skriva skickligt och dräpandehon har en vass penna och är en läs­värd litteratur­kritiker
belagt sedan slutet av 1400-talet (Schack-tafvels lek); fornsvenska pänne; av lat. penn´a 'fjäder; fjäderpenna; penna'
2 kraftigare fågel­fjäder
stjärtpenna; vingpenna
belagt sedan senare hälften av 1400-talet (i sms.; (Latinskt-svenskt glossarium))