SAOL     SO     SAOB  
SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
stre`ta verb ~de ~t stret·ar1arbeta hårt arb.bonden stretade på sin åker○spec.ofta med partikelnemot spänna sina krafter för att komma fram eller för att göra mot­stånd JFRcohyponymspjärna hunden stretade i koppletde stretade upp­för backen med sina cyklarborta­laget stretade emot bra men förlorade till sist knappt○äv. i fråga om själslig an­strängningofta med partikelnemot hon ville inte gifta sig och stretade emot i det längstastreta (emot) (SÄTT), streta (ngnstans) (med ngn/ngt)sedan 1637sv. dial. streta ’skreva med benen; an­stränga sig’ 2spreta Nollhår­testarna stretade åt alla hållstreta (ngnstans)sedan 1772Subst.:vbid1-344663stretande