SAOL     SO     SAOB  

SO

Svensk ordbok

tryckår: 2009  

stri`da verb stred stridit, pres. strider strid·er1ut­kämpa (militär) strid mil.sport.JFRcohyponymkämpa soldaterna stred man mot manFN-truppens upp­gift var att skilja de stridande styrkorna åt○äv. i fråga om kamp utan vapenJFRcohyponymtvista strida för sina idealstrida (med/mot ngn/ngt) (för/mot/om ngn/ngt)strida med blanka vapensevapen 1 sedan mitten av 1300-taletGotlands-Lagenfornsv. stridha; nära besl. med 1strid, 2strid 2med prep.mot stå i mot­sättning till ngt Nollhans agerande stred mot lagenhennes beteende stred mot god smakstrida mot ngt/SATSsedan 1541Subst.:vbid1-344688stridande; 2strid

SO

Alfabetisk lista

  stretch subst
  stretcha verb
  stretig adj
1strid adj
2strid subst
  strida verb
  stridbar adj
  stridig adj
  stridighet subst
  stridis subst
  stridsberedskap subst

  Till   alla ordböcker