SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 strutbräken bestämd form strutbräken, plural strutbräknar, utrum strut|bräkn·ar substantiv stru`tbräken ● en hög ormbunksväxt med blad i regelbundna rosetter belagt sedan 1870 SO Alfabetisk lista strupljud (ljud) struplock subst. struptag subst. struptag (strupe) strut subst. strutbräken subst. strutformad (strut) struts subst. strutsfjäder (struts) strutsmage subst. strutsplym (plym) Till alla ordböcker
