publicerad: 2021  
getto gettot getton
eller
ghetto ghettot ghetton
getto·na, ghetto·na
substantiv
[get´o]
● ned­sättande (isolerat och förslummat) stads­område med enhetlig befolkning ur­sprungligen om judisk stads­del men nu­mera all­männare
storstadsgetto
nazisterna drev ihop den judiska befolkningen i getton; upp­roret i Warszawas getto
○ äv. något ut­vidgat, en­bart med betoning av social enhetlighet eller dylikt
studentgetto
belagt sedan 1868; utvidgad anv. ca 1970; trol. av ita. ghetto med samma betydelse, till Ghetto, namn på stads­del i Venedig