publicerad: 2021  
stuga stugan stugor
stug·an
substantiv
stu`ga
● mindre (trä)hus vanligen beläget på landet
JFR torp
stugknut; kolonistuga; raststuga; sommarstuga; sportstuga; toppstuga; värmestuga
de hyrde en stuga i fjällen under semestern
○ äv. om (större) rum i (äldre) hus vanligen i sammansättn.
dagligstuga; förstuga; gillestuga; storstuga
○ äv. om lokal för bestämd verksamhet
kaffestuga; sjukstuga; tvättstuga; våffelstuga
○ spec. äv. med ton­vikt på den verksamhet som bedrivs i viss lokal
mattestuga; rimstuga; räknestuga
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska stugha, stuva 'daglig­stuga; bonings­hus'; nära besläktat med engelska stove 'ugn'; av om­diskuterat urspr.