SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
substan´s substantiv ~en ~er sub·stans·enngt som har konkret, fysisk existens men o­bestämd form ofta om ämne av kemiskt el. medicinskt intresse fil.JFRcohyponymmateria 1cohyponymämne 1 hjärnsubstansen fast substansen flytande substansgiftiga substanserkemiska substanserden aktiva substansen i läke­medletäv. mer abstraktverkligt (väl­strukturerat) inne­håll det fanns ingen substans i ryktenahans fram­ställning saknade substans och klarhetsedan 1611via ty., fra. av lat. substan´tia ’väsen; väsentlig egenskap’, till sub- och lat. sta´re ’stå’; jfr distans, stabil