SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
suspendera [-paŋde´-el.-pende´-] verb ~de ~t sus·pend·er·arupp­häva vanligen på viss tid arb.samh.de internationella sanktionerna mot landet suspenderadesspec.stänga av (ämbets­man) från tjänst e.d. för viss tid två av de försumliga tjänste­männen suspenderadessuspendera ngn (från ngt), suspendera ngtsedan 1628av lat. suspen´dere ’hänga upp; hejda; upp­skjuta’; jfr pendel Subst.:vbid1-349441suspenderande, vbid2-349441suspendering; suspension