publicerad: 2021  
svåger svågern svågrar
svågr·ar
substantiv
svå´ger
● man som är gift eller har stadig­varande relation med syster eller bror till viss person eller som är bror till viss persons make, maka eller partner
JFR svägerska
någons svåger svåger till någon
han kommer bra över­ens med sin svåger efter­som båda är mycket idrottsintresserade
belagt sedan 1433 (Kalmar stads tänkebok); fornsvenska svager; av lågtyska swager 'manlig frände genom gifter­mål'; jfr ur­sprung till svägerska, svärfar