tryckår: 2009
sva`da
substantiv ~n
svad·an●ordrikt prat
vanligen utan mer väsentligt innehåll
komm.försäljarens svadaagitatorns svada○äv. om motsvarande förmågahon har en otrolig svadasedan 1674av lat. sua´da ’övertalningskonst’; jfr persvadera
