publicerad: 2021  
svordom svordomen svordomar
svor·dom·en
substantiv
svo`rdom
● ord eller fras som (främst) yttras i affekt och som normalt betecknar något tabubelagt eller heligt ofta syftande på Gud el. djävulen; ibland äv. anv. som utfyllnads­ord
SE svära 1 JFR kraftuttryck
mustiga svordomar; grova svordomar som "fan" och "djävlar"; det hördes en lång svordom när hon slog sig på tummen; "jösses" är knappast någon svordom; ungdomarnas snack var späckat med svordomar
belagt sedan ca 1635; till äldre svord 'svuren' och 1dom!!; jfr ur­sprung till svära