tryckår: 2009
tö`ras
äv.
to`rdasto`rdas
verb tordes torts, pres. törs
tör·as, tord·as●vanligen pres. el. pret.
ha tillräckligt mod att
komm.SYN.synonymvåga 1
hon tordes inte sova ensam i det stora husetHoppa, då! – Nä, jag törs inte!○äv. försvagatde törs inte hoppas på någon hjälp○spec. i artighetsfrasertörs man be om påtår?törs man fråga om ...?töras (V)sedan 1320–50En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdingafornsv. thoras, thöras, till thora ’våga’; nord. ord av ovisst urspr.

