publicerad: 2021  
töre töret
tör·et
substantiv
`re
starkt kåd­haltig ved av tall förr anv. för belysning
belagt sedan ca 1450 (utslag i finsk synenämnd i ägotvist (Finlands medeltida urkunder)); fornsvenska tyrve; sv. dial. tyre, töre; besläktat med 2tjur!!, 1tjära!!