publicerad: 2021  
tackla tacklade tacklat
verb
tack`la
1 förse (segel­fartyg) med tackling
JFR rigga 1
någon tacklar något
belagt sedan 1509 (Stockholms Stads Skottebok 1501–1510); fornsvenska takla; till tackel
2 gå (boll- eller puck­förande mot­spelare) in på livet i syfte att erövra bollen eller pucken
någon tacklar någon/något
någon tacklar någon
någon tacklar något
en försvars­spelare måste tackla hårt och bestämt
○ äv. bildligt på allvar ta itu med problem eller dylikt
tackla budget­underskottet; brottsligheten måste tacklas med nya metoder
belagt sedan 1923; av engelska tackle med samma betydelse
tacklatacklande, tackling
tackla av