SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ta`lan substantiv, best. f. ~, n-genus tal·ani några ut­tryck yrkande om visst domstols­utslag av kärande el. svarande jur.JFRcohyponymåtal väcka talan vid läns­rättenbo­lagets talan fördes av advokat NNäv. om försvar el. argumentering för viss saken tidning som all­tid fört de handikappades talanäv.rätt till in­flytande när det gällde mat­lagning hade han ingen talan(ngns) talan (mot ngn/ngt/SATS), (ngns) talan (om ngt/SATS)fullföljd av talansefullföljd sedan förra hälften av 1300-taletSödermanna-Lagenfornsv. talan