SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
tant substantiv ~en ~er tant·en(medel­ålders eller äldre) kvinnlig släkting i förhållande till yngre an­förvanter; vanligen om relativt av­lägsen släkting (knappast om moster el. faster) släkt.yrk.arvtanthan skulle hälsa på sin rika tantäv. om medel­ålders el. äldre kvinna i all­mänhet; ofta med an­tydan om förlegade å­sikter, kläder o.d.tantaktigi te­salongen var det fullt med tantertycker du verkligen att jag ser ut som en tant?spec. som tilltals­ord till äldre kvinna (o­beroende av släktskap)tant Bertakan tant säga hur mycket klockan är?(ngns) tant, tant (till ngn)sedan 1764av fra. tante ’faster; moster’, barnspråksform av äldre ante; av lat. am´ita ’faster’