publicerad: 2021  
tillgift till­giften
till|­gift·en
substantiv
till`gift
hög­tidligt el. skämtsamt förlåtelse
tillgift (för något/att+verb/sats)
tillgift (för något)
tillgift (för sats)
tillgift (för att+verb)
jag ber om till­gift för mitt obehärskade upp­trädande
belagt sedan 1472–86 (Speculum Virginum); fornsvenska tilgipt; till tillgiva, se tillge