SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
träns substantiv ~en ~ar träns·en1flätat snöre eller flätad snodd vanligen anv. som prydnad på klädes­plagg kläd.en uniform med gyllene tränsarsedan 1654av lågty. trense, ty. Trense med samma betydelse; av spa. trenza ’(en) fläta’; trol. besl. med lat. tre´s ’tre’ 2en tät kast­söm t.ex. för knapp­hål handarb.tränsstygnsedan 18553typ av betsel med två skänklar eller ringar jordbr.JFRcohyponymgrimma tränsringtränstygelsedan 1655