SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
trakte´ra verb ~de ~t trakt·er·ar1vanligen med prep.med erbjuda (gäst) att äta eller dricka ngt kokk.SYN.synonymundfägnasynonymförpläga JFRcohyponymbespisa gästerna trakterades med sherry och till­tuggäv. bildligtlåta komma i åt­njutande av ngt han trakterade sällskapet med roliga historiertraktera ngn (med ngt)sedan 1529av lat. tracta´re ’behandla’, i medeltidslat. äv. ’und­fägna’; till trakt; jfr malträtera, traktat 2göra till före­mål för viss verksamhet med särsk. syfte NollJFRcohyponymbehandla 1 särsk.spela på musik­instrument han trakterade både gitarr och fiolhon satt och trakterade pianottraktera ngtsedan ca 1500Josua bok, Domare bokenSubst.:vbid1-366419trakterande, traktering