SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
tvä´ren substantiv, best. f. tvär·eni ut­trycketpå tvären riktning som är mer eller mindre vinkel­rät mot den naturliga ofta i fråga om hindrande placering av före­mål Nollde hade ställt en bil på tvären på vägen till spärrett fisk­ben satte sig på tvären i halsenbarnet låg på tvären i sängenibl. äv.bredden sängen var för liten både på längden och på tvärenäv. bildligt i ut­tryck för bristande samarbets­vilja o.d.han försökte få med henne på festen, men hon satte sig på tvärensedan 1635