tryckår: 2009
upp`föra sig
verb uppförde uppfört, pres. uppför
upp|för·de●styra sitt yttre beteende (på visst sätt)
särsk. för att underlätta umgänget med andra personer
komm.att han aldrig kan uppföra sig!försök nu uppföra dig ordentligtuppföra sig (SÄTT) (mot ngn)uppföra sig som folkuppträda civiliserat
det är föräldrarnas uppgift att lära sina barn att uppföra sig som folk
sedan 1642Subst.:uppförande
verb uppförde uppfört, pres. uppför
upp|för·de●styra sitt yttre beteende (på visst sätt)
särsk. för att underlätta umgänget med andra personer
komm.att han aldrig kan uppföra sig!försök nu uppföra dig ordentligtuppföra sig (SÄTT) (mot ngn)uppföra sig som folkuppträda civiliserat
det är föräldrarnas uppgift att lära sina barn att uppföra sig som folk
sedan 1642Subst.:uppförande
