SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
upp`stå verb uppstod ~tt ~nden ~ndna, pres. ~r upp|­står1börja före­komma ibl. tämligen plötsligt el. o­väntat NollSYN.synonymtillkomma 1 farliga situationer kan uppstå i halkanskadan hade uppstått genom nötninguppståsedan 1381öppet brev från en finsk sjumannanämnd om en tvist om gods (Finlands medeltida urkunder)fornsv. upstanda 2äv. lös förb., sestå upp åter bli levande bibl.relig.Jesus uppstod från de dödauppstå (från ngt/ngra)sedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)Subst.:uppstående; uppståndelse (till 2)