publicerad: 2021  
utbrista utbrast utbrustit, presens utbrister
verb
u`tbrista
● plötsligt yttra ofta med tämligen stark, ivrig röst
någon utbrister något/sats
någon utbrister något
någon utbrister sats
"Nämen, är det inte Kalle!" ut­brast hon
belagt sedan slutet av 1400-talet (H[elige] Susos Gudeliga Snilles Väckare); fornsvenska utbrista
utbristautbristande