publicerad: 2021  
utesluta uteslöt uteslutit utesluten uteslutna, presens utesluter
verb
u`tesluta
1 av­lägsna ur samman­hanget särsk. ur viss grupp
SYN. exkludera MOTSATS inkludera
uteslutning
någon utesluter någon/något (från/ur något)
någon utesluter någon (från något)
någon utesluter någon (ur något)
någon utesluter något (från något)
någon utesluter något (ur något)
några oppositionella med­lemmar ute­slöts ur förbundet; han ute­slöt sista meningen i brevet
belagt sedan ca 1540; efter lågtyska utsluten med samma betydelse
2 välja att räkna bort som möjlighet
någon utesluter något/sats
någon utesluter något
någon utesluter sats
polisen ute­sluter inte att ett brott kan ha ägt rum
○ ofta i perfekt particip (i opersonlig konstruktion)
det är inte ute­slutet att NN kommer till konferensen
belagt sedan 1842
uteslutauteslutande