SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
u`tjord substantiv ~en ut|­jord·enmindre jord­område som om­ges av an­dra jord­ägares mark särsk. jur.; mest vid beskrivning av äldre förh.jordbr.jur.sedan början av 1300-taletSkåne-Lagenfornsv. utiorþ