publicerad: 2021  
utlösa utlöste utlöst, presens utlöser
verb
u`tlösa
● äv. lös förbindelse, se lösa ut få (visst system eller skeende) att starta
SE lösa ut 1 JFR sätta igång 2
någon/något utlöser något
någon utlöser något
något utlöser något
brand­larmet ut­löses automatiskt; fall­skärmen ut­löstes aldrig
○ äv. mer abstrakt ut­göra (direkt) an­ledning till, fram­kalla viss handling, process eller dylikt
regeringens spar­paket ut­löste en våldsam proteststorm; stress kan ut­lösa migrän
○ ibland äv. (ofta bildligt) göra aktiv, realisera
han ut­löste sin fall­skärm på 10 miljoner
belagt sedan 1841
utlösautlösande, utlösning