publicerad: 2021  
utmatta utmattade utmattat
verb
u`tmatta
vanligen perfekt particip göra mycket trött kroppsligt el. själsligt
någon är utmattad
hon var helt ut­mattad efter fjäll­vandringen; fången var ut­mattad av förhören
belagt sedan 1560; jfr ur­sprung till 2matt 1
utmattautmattning