SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
vän`tan substantiv, best. f. ~, n-genus vänt·andet att ngn väntar på ngn el. ngt Nollsesevänta 1 det blev en lång väntan vid gränsenhan försattes på fri fot i väntan på rätte­gångväntan (på ngn/ngt/att+V/SATS)(i) väntans tidersetid 2 sedan senare hälften av 1400-taletLatinskt-svenskt glossariumfornsv. väntan I väntan på Godot.Titel på absurt drama av Samuel Beckett (1952); i pjäsen skildras hur karaktärerna Vladimir och Estragon väntar på en viss Godot, som dock aldrig kommer.