publicerad: 2021  
snok snoken snokar
snok·en
substantiv
1 vanligen i sammansättn. en grå, gråbrun eller svart, ofarlig orm vanligen med gula, halv­mån­formade fläckar på bak­huvudet
vattensnok
vanlig snok; snoken är en god simmare
○ äv. om när­besläktade, ofarliga ormar
hasselsnok; pilsnok
○ äv. om när­besläktade, giftiga ormar vanligen i sammansättn.
giftsnok
belagt sedan ca 1520 (Peder Månssons Skrifter på svenska); fornsvenska snooker; samma ord som engelska snake 'orm'; ur en ord­rot med bet. 'krypa'
2 var­dagligt, ned­sättande person som snokar
tullsnok
belagt sedan 1665; till snoka