SAOL     SO     SAOB  
SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ven se1vina
ven substantiv ~en ~er [ve´n-] ven·en1blod­kärl som för blodet från kroppens o­lika delar till­baka till hjärtat anat.SYN.synonymblodåder JFRcohyponymartär ventryckdet mörk­röda blodet från venernasedan 1611av lat. ve´na ’åder’; jfr intravenös 2typ av spensligt, smalbladigt gräs med rik­blommig vippa av små­ax på hår­fina skaft bot.fjällvenkrypvenrödvensedan 1697jfr no. kvein med samma betydelse; av o­känt urspr.