SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1y`ra verb ~de ~t yr·arut­trycka sig på ett förvirrat sätt på grund av om­töcknat till­stånd, vanligen sjukligt komm.med.den sjuke har yrat hela nattenäv. bildligttala o­sammanhängande vad yrar du om egentligen?yra (om ngn/ngt/SATS)sedan 1712Subst.:vbid1-398270yrande
2y`ra verb yrde yrt, pres. yr yr·dehastigt drivas med vinden om neder­börd meteorol.snön yrdeyrasedan 1430–50Konung Alexanderfornsv. yra; bildn. till 5ur Subst.:vbid1-398272yrande
3y`ra substantiv ~n yr·an1om­töcknat eller förvirrat sinnes­tillstånd vållat av sjukdom e.d. med.feberyrasedan 1677till yr 2upp­hetsat sinnes­tillstånd av starka lidelser e.d. psykol.kärleksyrasegeryrapatriotisk yrakarnevalens vilda yrasedan ca 16703vanligen i sammansättn. fin­fördelad neder­börd som drivs av vinden meteorol.snöyrasedan 1697