publicerad: 2015
annan
ann·an
pronomen
annat, best. andre, andra; pl. andra • en och annan gång ibland; ingenting annat än enbart
Singular | |
---|---|
annan | grundform utrum |
annat | grundform neutrum |
andre | grundform maskulin bestämd |
annans | genitiv utrum |
annats | genitiv neutrum |
andres | genitiv maskulin bestämd |
Övriga ordformer | |
andra | grundform bestämd eller plural |
andras | genitiv bestämd eller plural |