publicerad: 2015
lysa
lysa
verb
lyste ibl. prov. lös, lyst 1 utstråla ljus2 ⟨åld.⟩ kungöra – Alla sammansättn. med lys- hör till lysa 1.
| Finita former | |
|---|---|
| lyser | presens aktiv |
| lyses | presens passiv |
| lyste (lös) | preteritum aktiv |
| lystes | preteritum passiv |
| lys | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att lysa | infinitiv aktiv |
| att lysas | infinitiv passiv |
| har/hade lyst | supinum aktiv |
| har/hade lysts | supinum passiv |
| Presens particip | |
| lysande | |
| Perfekt particip | |
| en lyst + substantiv | |
| ett lyst + substantiv | |
| den/det/de lysta + substantiv | |
lysa igenom
1 synas tydligt: bokens brister lyser igenom2 noggrant analysera: lysa igenom el. vanl. genomlysa ett problemInfinita former att lysa igenom infinitiv aktiv Presens particip igenomlysande Perfekt particip en igenomlyst + substantiv ett igenomlyst + substantiv den/det/de igenomlysta + substantiv
lysa upp
1 sprida ljus över: skenet lyste upp el. upplyste himlen2 få ett glatt ansiktsuttryckInfinita former att lysa upp infinitiv aktiv Presens particip upplysande Perfekt particip en upplyst + substantiv ett upplyst + substantiv den/det/de upplysta + substantiv


