publicerad: 2015
stiga
stiga
verb
steg, stigit, stigen stiget stigna, pres. stiger – De flesta sammansättn. med stig- hör till stiga.
| Finita former | |
|---|---|
| stiger | presens aktiv |
| stigs (stiges) | presens passiv |
| steg | preteritum aktiv |
| stegs | preteritum passiv |
| stig | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att stiga | infinitiv aktiv |
| att stigas | infinitiv passiv |
| har/hade stigit | supinum aktiv |
| har/hade stigits | supinum passiv |
| Presens particip | |
| stigande | |
| Perfekt particip | |
| en stigen + substantiv | |
| ett stiget + substantiv | |
| den/det/de stigna + substantiv | |
| den stigne + maskulint substantiv | |
stiga av
• lämna fordon e.d.Infinita former att stiga av infinitiv aktiv Presens particip avstigande Perfekt particip en avstigen + substantiv ett avstiget + substantiv den/det/de avstigna + substantiv den avstigne + maskulint substantiv
stiga på
• gå in i fordon e.d.Infinita former att stiga på infinitiv aktiv Presens particip påstigande Perfekt particip en påstigen + substantiv ett påstiget + substantiv den/det/de påstigna + substantiv den påstigne + maskulint substantiv


