publicerad: 2015
uppfart
upp|fart
substantiv
~en ~er • till fart 3
Singular | |
---|---|
en uppfart | obestämd form |
en uppfarts | obestämd form genitiv |
uppfarten | bestämd form |
uppfartens | bestämd form genitiv |
Plural | |
uppfarter | obestämd form |
uppfarters | obestämd form genitiv |
uppfarterna | bestämd form |
uppfarternas | bestämd form genitiv |