publicerad: 2015
brännvin
bränn|vin
substantiv
~et; pl. ~ • en stark spritdryck
Singular | |
---|---|
ett brännvin | obestämd form |
ett brännvins | obestämd form genitiv |
brännvinet | bestämd form |
brännvinets | bestämd form genitiv |
Plural | |
brännvin | obestämd form |
brännvins | obestämd form genitiv |
brännvinen | bestämd form |
brännvinens | bestämd form genitiv |