SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
utredning
ut|­red·­ning substantiv ~en ~ar det att ut­reda ngt; personer som ut­reder ngt: ​ut­redning av en fråga; ​regeringen till­satte en ut­redning
Singular
en utredningobestämd form
en utredningsobestämd form genitiv
utredningenbestämd form
utredningensbestämd form genitiv
Plural
utredningarobestämd form
utredningarsobestämd form genitiv
utredningarnabestämd form
utredningarnasbestämd form genitiv