SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
veck
veck substantiv ~et; pl. ~ gardinens mjuka veck; ​hon lade pannan i djupa veck hon såg mycket fundersam ut​ – I sammansättn. veck-.
Singular
ett veckobestämd form
ett vecksobestämd form genitiv
vecketbestämd form
vecketsbestämd form genitiv
Plural
veckobestämd form
vecksobestämd form genitiv
veckenbestämd form
veckensbestämd form genitiv