publicerad: 2015
bunt
bunt
substantiv
~en ~ar • knippa, hög
Singular | |
---|---|
en bunt | obestämd form |
en bunts | obestämd form genitiv |
bunten | bestämd form |
buntens | bestämd form genitiv |
Plural | |
buntar | obestämd form |
buntars | obestämd form genitiv |
buntarna | bestämd form |
buntarnas | bestämd form genitiv |