publicerad: 2015
verifikation
veri·fik·at·ion
substantiv
~en ~er • bestyrkande; verifikat
Singular | |
---|---|
en verifikation | obestämd form |
en verifikations | obestämd form genitiv |
verifikationen | bestämd form |
verifikationens | bestämd form genitiv |
Plural | |
verifikationer | obestämd form |
verifikationers | obestämd form genitiv |
verifikationerna | bestämd form |
verifikationernas | bestämd form genitiv |