publicerad: 2015
verkan
verk·an
substantiv; best. ~; i pl. används verkningar • till verka 1,2: en verkan
Singular | |
---|---|
en verkan | obestämd form |
en verkans | obestämd form genitiv |
verkan | bestämd form |
verkans | bestämd form genitiv |
Plural | |
verkningar | obestämd form |
verkningars | obestämd form genitiv |
verkningarna | bestämd form |
verkningarnas | bestämd form genitiv |