publicerad: 2015
buske
buske
substantiv
~n buskar • äv. bildl. bush: vara ute i busken
Singular | |
---|---|
en buske | obestämd form |
en buskes | obestämd form genitiv |
busken | bestämd form |
buskens | bestämd form genitiv |
Plural | |
buskar | obestämd form |
buskars | obestämd form genitiv |
buskarna | bestämd form |
buskarnas | bestämd form genitiv |