SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
vindruta
vind|­ruta substantiv ~n ‑rutor främre ruta i bil e.d.
Singular
en vindrutaobestämd form
en vindrutasobestämd form genitiv
vindrutanbestämd form
vindrutansbestämd form genitiv
Plural
vindrutorobestämd form
vindrutorsobestämd form genitiv
vindrutornabestämd form
vindrutornasbestämd form genitiv