publicerad: 2015
vårta
vårta
[vå`rta el. vårt`a]
substantiv
~n vårtor • hård upphöjning i huden
Singular | |
---|---|
en vårta | obestämd form |
en vårtas | obestämd form genitiv |
vårtan | bestämd form |
vårtans | bestämd form genitiv |
Plural | |
vårtor | obestämd form |
vårtors | obestämd form genitiv |
vårtorna | bestämd form |
vårtornas | bestämd form genitiv |