SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
vägg
vägg substantiv ~en ~ar lod­rät, av­gränsande yta från golv till tak i el. kring hus; äv. bildl.; ​ställa ngn mot väggen tvinga ngn att ge besked; ​(vara) upp­åt väggarna helt galet; ​gå (in) i väggen bli psykiskt och fysiskt ut­bränd
Singular
en väggobestämd form
en väggsobestämd form genitiv
väggenbestämd form
väggensbestämd form genitiv
Plural
väggarobestämd form
väggarsobestämd form genitiv
väggarnabestämd form
väggarnasbestämd form genitiv