publicerad: 2015
börjare
börj·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. börjarna börja
Singular | |
---|---|
en börjare | obestämd form |
en börjares | obestämd form genitiv |
börjaren | bestämd form |
börjarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
börjare | obestämd form |
börjares | obestämd form genitiv |
börjarna | bestämd form |
börjarnas | bestämd form genitiv |